Artiklar

Julgåvor – vad gäller i år?

Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det förutsättningar som ska vara uppfyllda för att den ska vara skattefri? Ja, det stämmer. Detta gäller för julgåvor till kunder.

Beskattning av gåvan hos den anställde

Utgångspunkten är att alla ersättningar, oavsett om det är kontanter eller andra förmåner, som arbetsgivaren ger till sina anställda är skattepliktiga för den anställde. Anledningen är att ersättningar som den anställde får är lön för utfört arbetet och det är som huvudregeln skattepliktigt. Men det finns vissa undantag när ersättningar från arbetsgivaren kan vara skattefria. En sådan förmån som kan vara skattefri för den anställde är julgåvor. Reglerna om skattefria gåvor gäller även för den som är anställd i sitt eget aktiebolag, oavsett om det finns fler anställda eller inte. Julgåvor ska ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda för att reglerna om skattefrihet ska vara tillämpliga. Enligt Skatteverkets ställningstagande kan julgåvan även ges till ordinarie styrelseledamöter.

För att en julgåva ska vara skattefri krävs att gåvan är av mindre värde. För julgåvor som företaget ger till sina anställda under 2023 gäller att gåvans marknadsvärde inte får överstiga 500 kronor inklusive moms. Marknadsvärde är vad det skulle ha kostat den anställda att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. Det gäller att ha kontroll på att värdet på gåvan inte överstiger 500 kronor. Om värdet överstiger 500 kronor kommer hela gåvans värde att beskattas hos den anställde.

Skattefriheten gäller däremot inte om gåvan lämnas i pengar. Med pengar menas också checkar och sådana presentkort som kan bytas mot pengar. I dessa fall är gåvan skattepliktig för den anställde. Om gåvan är i form av ett presentkort kan den vara skattefri om den anställde inte kan byta presentkortet mot pengar.

En enskild näringsidkare kan inte ge sig själv en julklapp med skattemässiga avdragsrätt eftersom personen inte är anställd i verksamheten.

Avdragsrätten för utgiften för gåvan hos arbetsgivaren

Huvudregeln är att löner, ersättningar och förmåner till anställda är avdragsgilla för arbetsgivaren. Arbetsgivarens utgifter för förmåner för anställda är avdragsgilla, oavsett om förmånen är skattepliktig eller inte hos den anställde. Gåvor till anställda betraktas normalt som avdragsgilla för arbetsgivaren. Det gäller även om gåvan är skattefri hos den anställde.

Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter om gåvan är skattepliktig för den anställde för att t.ex. värdet på gåvan överstiger 500 kronor.

Gåva till ideell förening

I stället för en julgåva till de anställda kanske arbetsgivaren väljer att ge en penninggåva till välgörenhet. För att en sådan gåva ska vara skattefri för den anställde krävs att den anställde inte har haft inflytande över valet av gåva.

Om arbetsgivaren för egen del bestämmer att skänka ett bidrag till en ideell organisation i stället för att ge en julgåva till de anställda uppkommer inte någon skattepliktig gåva för de anställda. Det förutsätter att de anställda inte har något inflytande alls över valet och värdet av gåvan ska inte beskattas. Arbetsgivaren får i det fallet inte avdrag för gåvorna eftersom det finns ett avdragsförbud för gåvor i inkomstskattelagen.

Om däremot den anställda har haft möjlighet att i någon mån påverka valet av gåva ska värdet av gåvan beskattas hos den anställda eftersom det då får anses som att den anställda fått ersättning som kan jämställas med kontanter. Detsamma gäller även om den anställde begär att arbetsgivaren i stället för en julgåva ska betala ett bidrag till exempelvis en ideell förening. I dessa fall kommer arbetsgivaren att ha avdragsrätt för gåvan såsom lön och ska även betala arbetsgivaravgifter.

Julgåvor till kunder

Julen är också en högtid då företag vill uppmärksamma sina kunder och vårda relationerna. Det finns inte några särskilda skattemässiga avdrag för julgåvor till kunder. Det finns ett par fall där gåvor kan vara avdragsgilla.

Det första fallet gäller när en gåva lämnas i form av en representationsgåva. Maximalt avdrag är i dessa fall 300 kronor exklusive moms. Det ska vara en gåva i samband med ett representationstillfälle som i tiden kan ligga i närheten till julhelgen.

Det andra fallet när gåvan kan vara avdragsgill som reklamgåva. I Skatteverkets allmänna råd framgår att avdrag för reklamgåvor medges med skäligt belopp, dock högst 300 kronor. En reklamgåva ska vara en enklare presentartikel av ringa värde och sakna personlig karaktär. Den ska normalt vara försedd med företagets namn eller logotype.

The post Julgåvor – vad gäller i år? appeared first on Tidningen Konsulten.

Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?

Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som troligen är svårt att uppnå om man samtidigt är sjukskriven. Syftet är inte heller att kunna förstärka sin ekonomiska situation.

Försäkringskassan har visserligen inga invändningar mot samtidig sjukskrivning och att arbetsgivaren betalar ut semesterlön eftersom det inte handlar om ersättning för utfört arbete samtidigt som sjukpenning betalas ut. Semesterlagen är dock den lagstiftning som en arbetsgivare ska förhålla sig till när det gäller denna fråga.

Är sjukskrivningen på 100% så långvarig att det inte har gått att lägga ut semesterledighet innan semesteråret är slut så gäller de särskilda reglerna i Semesterlagen om hur sådana semesterdagar ska hanteras. Syftet med reglerna är att den anställde vid återgång i arbete ska tillförsäkras full betald semesterledighet vilket inte alltid hade varit fallet om man hade betalat ut semesterersättning för betalda semesterdagar under samtidig sjukskrivning. Detta är närmare beskrivet i artikeln ”Hur hanterar man semesterdagar som inte har kunnat tas ut på grund av frånvaro och som heller inte får sparas?.

Är en person däremot frånvarande på deltid, till exempel 50% sjukfrånvaro, ska semester förläggas på den del av arbetsdagen då arbete ska utföras. En hel semesterdag avräknas i sådana fall samt att semesterlön för en hel dag betalas ut.

The post Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt? appeared first on Tidningen Konsulten.

Undvik kvarskatt nästa år

Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den höjda kostnadsräntan på skattekontot innebär att det kan bli en dyr historia att inte betala kvarskatten i tid. Även tillfälligt anstånd som företagen fick under pandemin ska betalas eller förlängas. Men vad kan du göra för att inte få kvarskatt att betala 2024?

Målet – ingen kvarskatt!

Redan nu är det dags att se över hur inkomsterna för 2023 kommer att beskattas när vi lämnar in deklarationen i maj 2024. Målet med att arbetsgivare och andra utbetalare gör skatteavdrag är att den avdragna skatten ska ligga så nära den slutliga skatten som möjligt. Målet för skattebetalare och Skatteverket är alltså att ingen ska få kvarskatt. Men ändå får man det. Det kan bero på flera orsaker. Det gäller att redan under året kontrollera vad man har för skattesituation och om man måste ta höjd för kvarskatt och vilka åtgärder man måste göra.

Vad påverkar skatt att betala?

För att undvika kvarskatt behöver man veta vad som påverkar den slutliga skatten som man ska betala. Förenklat kan man säga att det är vilka inkomster man har och vilka utgifter som får dras av vid beskattningen som påverkar den slutliga skatten att betala. Löpande under året rapporterar och betalar olika utbetalare in avdragen skatt för inkomsterna. Detta för skattebetalaren inte ska behöva betala all skatt på en gång. Redan under året bör du kontrollera att din arbetsgivare eller pensionsutbetalare rapporterat in de uppgifter som du har fått på lönespecifikationen. Uppgifterna kontrollerar du via Skatteverket på Mina sidor. Den avdragna skatten ska möta den slutliga skatt som bestäms efter beskattningsårets slut. Privatperson kan också påverka skatten genom att utnyttja olika skattereduktioner. Skatten påverkas också av grundavdraget.

Några händelser som gör att man kan få kvarskatt är

  • Investeringssparkonto – man betalar skatt på en schablonintäkt. Banken betalar inte in någon skatt för det.
  • Försäljning av aktier eller fonder samt fastighet respektive bostadsrätt – om man gör en vinst vid försäljningen ska man betala skatt på den.
  • Innehav av fastighet – för fastigheter betalar man fastighetsskatt eller fastighetsavgift.
  • Lön från någon som inte är huvudarbetsgivare och pensionsutbetalningar där skatteavdrag har gjorts med 30 procent.

Räkna redan nu ut vinsten på försäljningar av aktier, fastigheter respektive bostadsrätter. Det kan bli stora belopp som kommer som en obehaglig överraskning. Ta hjälp av Skatteverkets beräkningshjälp om du har sålt en fastighet eller bostadsrätt.

Enkla åtgärder

Ingen vill ha kvarskatt. Egentligen innebär kvarskatt att man har fått för stor utbetalning från arbetsgivaren under året eller att man har sålt till exempel aktier. Man har alltså fått in pengar utan att motsvarande skatt har betalats in. Sedan kan man kanske ha utnyttjat skattereduktioner utan att dessa kan avräknas mot någon skatt. Man har helt enkelt ingen skatt att betala och därmed ingen skatt att avräkna skattereduktionen mot.

Några enkla åtgärder för att undvika kvarskatt nästa år.

Man kan be sin huvudutbetalare att göra ett förhöjt skatteavdrag. Det gör att huvudutbetalaren kommer att göra ett större skatteavdrag.

Ett annat alternativ är att ansöka om jämkning av preliminär A-skatt hos Skatteverket. Man uppger då alla sina inkomster som man ska beskattas för och även avdragsgilla utgifter som till exempel utgiftsränta. Utifrån dessa uppgifter beräknar Skatteverket rätt nivå på den preliminär skatt som behöver betalas in under året. Beslutet om jämkning lämnar man till sin huvudutbetalare som ändrar den skatt som ska dras från pensionen. Jämkning kan alltså innebära att huvudutbetalaren ska göra ett större skatteavdrag än vad som gäller enligt skattetabellen. Ansökan om jämkning kan man göra både på e-tjänst på Skatteverket eller genom blankett.

Slutligen kan man själv betala in lite extra skatt under året till sitt skattekonto. Skatteverket har en tjänst där man själv kan fylla i sina uppgifter och beräkna skatten för innevarande år. Då får man en bättre beräkning hur mycket man förväntas betala i skatt totalt över året.

Omfördela skattereduktioner

En skattereduktion förutsätter att man har skatt som man ska betala. Det innebär att om man inte har tillräckligt med skatt att betala så kan man inte heller tillgodoräkna sig skattereduktionen. Vissa skattereduktioner kan man omfördela om man inte har tillräckligt med skatt att betala. Man kan omfördela den till sin maka, make eller sambo.

Skattereduktion för gåvor – Förutsättningen för omfördelning är att det avser makar som lever tillsammans eller sambor som tidigare varit gifta med varandra eller som har gemensamma barn. Den person som övertar ett skattereduktionsbelopp måste uppfylla villkoren för skattereduktion. Det har ingen betydelse för omfördelningen om gåvogivaren har lämnat en kontrolluppgift på gåvan eller inte.

Skattereduktion för rot- och rutarbeten – Personer som tillhör samma hushåll och som gemensamt har låtit utföra ett rot- eller rutarbete kan omfördela avdraget mellan sig om det visar sig att en av personerna inte kan utnyttja sin del av avdraget. Den person som övertar ett rot- eller rutavdrag måste också uppfylla villkoren för rot- eller rutavdrag. Under beskattningsåret kan köparen begära omfördelning genom att begära omprövning av sin preliminära skattereduktion. Omfördelningen kan också göras i inkomstdeklarationen i samband med begäran om slutlig skattereduktion. Om omfördelning begärs i inkomstdeklarationen är det bara den slutliga skattereduktionen som omfördelas. Den preliminära skattereduktionen ligger kvar på den överlåtande personen. Det kan innebära ytterlige skatt att betala för den överlåtande personen, medan den som får skattereduktionen tilldelad får mindre skatt att betala. Omfördelning av skattereduktionen kan även ske mellan köpare som inte har hushållsgemenskap. Det kan vara ett barn som äger den bostad där föräldrarna bor. Alla villkor måste då vara uppfyllda för den som skattereduktionen omfördelas till. Det är alltså möjligt att omfördela till den som hade haft rätt till skattereduktion redan vid ansökningstillfället.

Skattereduktion för underskott av kapital – har man underskott av kapital får man en skattereduktion. Om det till exempel finns ett gemensamt lån kan ränteutgifterna fördelas mellan makarna. Eftersom ränteutgifterna påverkar underskott eller inkomst av kapital. Det krävs att man är gemensamt ansvariga för lånet och betalt räntan. Dessa uppgifter kan man korrigera i inkomstdeklarationen. Det är viktigt att båda gör det. Det gäller också sambor som har ett gemensamt lån. Skattereduktionen blir lägre för den del av underskottet som överstiger 100 000 kronor. Därför kan det vara klokt att omfördela utgiftsräntorna om maken har ett underskott under 100 000 kronor men makan har ett underskott över 100 000 kronor.

Betala i tid

En sista påminnelse – håll reda på det sista betalningsdatumet för kvarskatten! Om man inte betalar skatten på förfallodagen får man betala den höga kostnadsräntan som sedan den 1 augusti 2023 ligger på 20 procent.

The post Undvik kvarskatt nästa år appeared first on Tidningen Konsulten.

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.

Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader för den sökande och deras familjemedlemmar, fungerar som en indikation på ekonomisk stabilitet. Från och med den 1 november gäller dock ett nytt, höjt försörjningskrav för dem som ansöker om arbetstillstånd från länder utanför EU/EES.

När man ansöker om arbetstillstånd är det Migrationsverkets ansvar att bedöma om kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt. Från och med den 1 november höjdes kravet från 13 000 kr till att alla som ansöker därefter måste ha en månadslön på minst 80 procent av dagens medianlön. Enligt Migrationsverket är det 14 991 anställda som redan jobbar i Sverige som har en lägre lön än så.

Medianlönen som presenterades 2023 är 34 200 kronor före skatt. Det medför att det nu krävs en lön på 27 360 kronor i månaden för att få arbetskraftsinvandra till Sverige. Lönekravet baseras på det innevarande årets medianlön och kommer att justeras årligen. Därför kommer den aktuella medianlönen vid tidpunkten för ansökan att användas som grund för Migrationsverkets bedömning.

Utöver att kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt måste månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis. Även om månadslönen överensstämmer med kollektivavtal eller branschpraxis kan det hända att den ändå ligger under försörjningskravet. I sådana fall måste månadslönen uppgå till minst 80 procent av den medianlön som gällde vid ansökningstillfället för att kvalificera för arbetstillstånd, oavsett om anställningen är på heltid eller deltid.

I dagens samhälle finns det ett utbrett missbruk av systemet för arbetskraftsinvandrare, vilket ibland resulterar i låga löner, överarbete och brist på ledighet för arbetstagarna. Genom att höja lönekravet regleras de villkor som skapar förutsättningar för arbetskraftsinvandrare att arbeta i Sverige på ett rättvist och hållbart sätt, med målet att stärka deras position på arbetsmarknaden och minska konkurrensen med låga löner.

Arbetskraftsinvandringen utgör en betydande faktor för att möta kompetensbehov och stärka ekonomin i Sverige. Enligt en analys från IKEM har den haft en positiv inverkan, med betydande bidrag till både BNP och skatteintäkter. Det nya försörjningskravet hjälper till att skapa grunden för en mer balanserad och konkurrenskraftig framtid för både Sverige och våra arbetskraftsinvandrare, där rättvisa arbetsvillkor och ekonomisk stabilitet står i centrum.

The post Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare appeared first on Tidningen Konsulten.

Fick du slutskattebeskedet i augusti?

Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa år.

Slutskattebesked i augusti

Den som fick sitt slutskattebesked för inkomståret 2022 i augusti ska betala kvarskatten senast den 13 november.

Det har nu blivit extra viktigt att betala kvarskatten i tid med tanke på att kostnadsräntan på skattekontot har höjts från och med den 1 augusti. Räntan på en kvarskatt som understiger 30 000 kronor räknas från den 4 maj. Den låga kostnadsräntan var fram till och med den 1 augusti 3,75 procent och efter det datumet var räntan 5 procent. Skulle man betala efter att kvarskatten har förfallit är den höga kostnadsräntan 20 procent från och med den 1 augusti (tidigare 18,75 procent).

För kvarskatt som överstiger 30 000 kronor börjar kostnadsräntan att beräknas redan från och med den 14 februari 2023 för inkomståret 2022.

Se över debiteringen av preliminärskatt

För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt kan man som företagare behöva se över den preliminära debiteringen av skatt för 2023. Det kan man göra löpande under året för att debiteringen ska ligga så nära det faktiska utfallet som möjligt. Det beslut om preliminär debitering som Skatteverket skickar ut grundar sig på historiska uppgifter. Målet är att preliminär skatten som betalas in under året ska vara så nära den slutliga skatten som möjligt. Kanske har verksamheten gått bättre under 2023? Återförde företaget periodiseringsfonder i den senaste deklarationen så att debiteringen blev för hög?

Enklast är det att använda Skatteverkets e-tjänsten Preliminär deklaration och lämna de nya uppgifterna. Du kan även ta hjälp av din redovisningskonsult som ombud för att ändra uppgifterna.

The post Fick du slutskattebeskedet i augusti? appeared first on Tidningen Konsulten.

Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår

Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar kalenderåret är det vanliga. Men är det verkligen det bästa för ditt företag att ha kalenderår och behöver det verkligen vara så? Kan det finnas andra räkenskapsår som skulle vara bättre för företaget och för den redovisningskonsult som du tar hjälp av? I den här artikeln tar vi reda på vad som är bäst för ditt företag och hur man går till väga för att ändra räkenskapsåret. Det är faktiskt inte så svårt.

Ändra räkenskapsåret utifrån verksamhetens behov

Utgångspunkten bör vara att räkenskapsåret ska väljas utifrån vad som är bäst för företagets verksamhet och den ekonomiska uppföljningen. Finns det en naturlig årscykel för företagets verksamhet kan det vara bra att ha ett räkenskapsår som matchar den. På det sättet kan man löpande under året se hur det ekonomiska utfallet för verksamheten är.

Om man väljer ett annat räkenskapsår än kalenderår innebär det att lagret inte längre behöver inventeras på nyårsafton, utan vid utgången av det nya brutna räkenskapsåret. Kanske är det lättare och påverkar verksamheten mindre om inventeringen kan göras i anslutning till t.ex. sista mars? Det kan också vara bättre utifrån företagets perspektiv om man har ett räkenskapsår som avslutas i anslutning till att lagrets storlek är mindre. Även i det hänseendet kan man se till verksamhetens cykel.

Ett motargument som ofta kommer upp när man pratar om möjligheten att ändra till ett brutet räkenskapsår är att det kommer att påverka den privata inkomstdeklarationen. Det är ett gammalt argument som inte längre är relevant. Den privata deklarationen har ingen koppling till aktiebolagets räkenskapsår. Den beskattningsbara inkomsten påverkas inte utan skattebelastningen blir lika stor oberoende av aktiebolagets räkenskapsår och därmed beskattningsår. Löneunderlaget när man beräknar årets gränsbelopp för kvalificerade andelar i fåmansföretaget kommer att bli densamma oavsett företagets räkenskapsår.

Ytterligare en fördel med att ändra räkenskapsår är att företagets redovisningskonsult får en bättre arbetssituation och kan hjälpa företaget på ett bättre sätt och med bättre rådgivning. Om företaget sedan växer och behöver en revisor kommer företaget att ha det lättare att hitta en revisor som kan åta sig uppdraget. I dagsläget är det brist på revisorer och det kan vara svårt att få den hjälp man behöver. Då kan det vara en fördel om företaget har ett brutet räkenskapsår.

Vilka olika räkenskapsår finns det och vad krävs?

Det finns tolv olika räkenskapsår som ett aktiebolag kan ha. Huvudregeln, och det vanligaste, är att räkenskapsåret motsvaras av kalenderår. Resterande elva räkenskapsår är att se som brutna. Ett brutet räkenskapsår ska påbörjas den första dagen i en kalendermånad och omfatta en period av tolv hela månader. Det innebär att ett räkenskapsår kan börja den första dagen i varje månad och ska avslutas den sista dagen i månaden innan.

Att man byter räkenskapsår medför att det innevarande räkenskapsåret antingen blir kortare än tolv månader (förkortat räkenskapsår) eller längre (förlängt räkenskapsår) innan företagets räkenskapsår kommer i fas. Ett räkenskapsår får inte vara längre än arton månader vid omläggningen, men kan vara så kort som en månad.

Omläggning av räkenskapsår från kalenderår till ett annat räkenskapsår får i princip bara ske efter tillstånd från Skatteverket. För att Skatteverket ska ge sitt tillstånd till omläggning av räkenskapsår bör starka skäl finnas. I sin ansökan till Skatteverket behöver företaget motivera varför ett brutet räkenskapsår är företagsekonomiskt bättre för företaget. I Skatteverkets riktlinjer anges att tillstånd bör medges av företagsekonomiska skäl. I riktlinjerna framgår bland annat att säsongsvariationer kan inverka på arbetssituationen under årets olika delar är sådana skäl. Men även redovisnings- och revisionsbyråernas arbetsbelastning kan motivera att tillstånd ges. Lokala förhållanden kan medföra att tillstånd medges. Så kan till exempel vara fallet när det på en ort finns en begränsad tillgång till redovisningskonsulter och revisorer. Tillstånd bör även medges av företagsekonomiska skäl. I riktlinjerna framgår bland annat att säsongsvariationer kan inverka på arbetssituationen under årets olika delar är sådana skäl.

Konsekvenser av att byta räkenskapsår

När man lägger om räkenskapsåret kommer det innevarande räkenskapsåret antingen att bli kortare än tolv månader eller längre. Det innebär att det skattemässiga resultatet antingen kommer att beskattas tidigare eller senare beroende på räkenskapsårets längd. Men totalt sett kommer skattebelastningen att bli densamma som när företaget hade kalenderår som räkenskapsår. Till exempel justeras procentsatsen när man beräknar värdeminskningsavdraget för inventarier för räkenskapsårets längd. Så man förlorar inget möjligt avdrag.

Inkomstdeklarationen kommer också att lämnas in till Skatteverket vid en annan tidpunkt än när man har kalenderår. I och med att färre företag lämnar in deklarationer till Skatteverket vid dessa tidpunkter har man lättare att komma fram till Skatteverkets skatteupplysning för att få hjälp med sina frågor.

Årsredovisningen det år omläggningen görs kommer att visa resultatet för en kortare eller längre period. Precis som vid beskattningen kommer avskrivningarna på inventarier att justeras med hänsyn till räkenskapsårets längd. Efter omläggningen av räkenskapsåret ska årsredovisningen lämnas in vid en annan tidpunkt än tidigare. Årsredovisningen ska efter att man har ändrat räkenskapsår lämnas in till Bolagsverket sex månader efter utgången av räkenskapsåret.

Vid ett förkortat räkenskapsår får företaget möjlighet att besluta om utdelning från företaget tidigare än om räkenskapsåret fortsatt hade varit kalenderår. Det kan ses som en tillfällig fördel av att lägga om räkenskapsåret och avsluta det innevarande räkenskapsåret med ett förkortat räkenskapsår.

Företagets redovisning av moms kommer inte påverkas av att företaget byter till brutet räkenskapsår. Momsredovisningen ska in vid samma tidpunkter som innan.

Fyra steg för att lägga om räkenskapsåret

När företaget väl har bestämt sig för att lägga om räkenskapsåret är det klart efter fyra steg. Man kan med fördel ta hjälp av sin redovisningskonsult. Lite planering behövs för att få det på plats i rätt tid och det kräver en del myndighetskontakter.

1. Bolagsstämman ska besluta om att ändra bolagsordningen
Aktiebolagslagen innehåller vissa bestämmelser om räkenskapsår. Räkenskapsåret ska framgå av bolagsordningen. För att ändra till ett annat räkenskapsår behöver man ändra bolagsordningen och ändringarna beslutas av bolagsstämman. Beslutet måste tas i tid oavsett om räkenskapsåret ska vara förkortat eller förlängt. Om det nya räkenskapsåret vid omläggningen blir förkortat måste bolagsstämman besluta innan utgången av det nya förkortade räkenskapsåret. Om det nya räkenskapsåret vid omläggningen däremot kommer att vara förlängt måste bolagsstämman besluta innan utgången av det gamla räkenskapsåret.

2. Ansök hos Skatteverket om tillstånd om det behövs
Om företaget ändrar från kalenderår till brutet räkenskapsår behöver man ansöka hos Skatteverket. I ansökan behöver företaget ange skälen till att man har ett behov av att ändra räkenskapsår. Till ansökan ska man bifoga en kopia av stämmobeslutet.

3. Anmäl beslutet hos Bolagsverket
När företaget väl har fått beslutet ska ändringen av bolagsordningen anmälas till Bolagsverket. Anmälan till Bolagsverket måste göras senast en månad efter utgången av det förkortade räkenskapsåret och inom en månad efter utgång av det gamla räkenskapsåret vid förlängt räkenskapsår.

4. Börja tillämpa det nya räkenskapsåret! Lycka till!

The post Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår appeared first on Tidningen Konsulten.

Höstaktuellt om semester

Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.

Som anställd och arbetsgivare är man skyldig att se till att minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under semesteråret. Semesteråret kan löpa under olika perioder. Om företaget följer semesterlagens regler är det från 1 april till den 31 mars året därpå. Men det finns kollektivavtal som har kalenderår som semesterår. Även företag utan kollektivavtal kan ha kalenderår som semesterår, men då krävs det att intjänandeåret och semesteråret sammanfaller. Det innebär att den semester som tjänas in under året också är den som man tar ut under samma period.

Vad arbetsgivaren behöver bevaka är alltså att minst 20 semesterdagar tas ut innan semesteråret är slut. Har man kalenderår som semesterår kan det därför vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut. Har företaget semesterlagens semesterår är det lite bättre med tid att planera uttaget av dagarna som inte får sparas.

Har man nyanställd personal som man har beviljat så kallad förskottssemester så behöver inte den tas ut om inte den anställde vill. En anställd är heller aldrig tvingad att ta ut obetald semester. Man kan inte spara vare sig obetald semester eller förskottssemesterdagar. Med andra ord är det endast betalda intjänade semesterdagar som får sparas.

Arbetsgivaren har rätt att tvinga en anställd att ta ut semesterledighet även om den anställde inte vill vara ledig. Det är alltså arbetsgivarens skyldighet att se till att minst 20 dagar tas ut i ledighet, under förutsättning att det är intjänade betalda semesterdagar. Det finns ingen rätt för de anställde att spara annat än betalda dagar som överstiger de 20 som ska tas ut i ledighet.

Har man under året nyanställd personal i företag med sammanfallande intjänande- och semesterår så gäller även i sådana fall att bara dagar utöver 20 får sparas. Om en person till exempel började den 1 mars så har hen till årets slut tjänat in 21 dagar. Det är alltså bara en dag som får sparas.

För anställda som har förhandlat sig till en semesterrätt överstigande 25 gäller att arbetsgivaren kan bestämma vad som ska gälla för de dagar som överstiger 25, till exempel att de måste tas ut i ledighet eller att de betalas ut kontant om de inte tas ut i ledighet. Givetvis kan de även få sparas om så bestäms. Detta bör regleras i ett avtal med den anställde. Om detta inte är gjort torde semesterlagens regler gälla, det vill säga att även dessa semesterdagar kan sparas.

The post Höstaktuellt om semester appeared first on Tidningen Konsulten.

Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!

Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt att inte höja skiktgränsen för statliginkomstskatt för 2024. Vad innebär det?

Beloppsnivåer för 2024

Prisbasbeloppet används vid beräkning av exempelvis intäkter, förmåner och avgifter och ska spegla inflationen. Därför förändras det från år till år. Prisbasbeloppet för 2024 är 57 300 kronor, en höjning med 4 800 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2023 (52 500 kronor).

Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och tillgodoräknande av pensionspoäng. Det förhöjda prisbasbeloppet 2024 är 58 500 kronor, en höjning med 5 000 kronor jämfört med beloppet för 2023 (53 500 kronor).

Ökningen är liksom förra året ovanligt stor och det beror på den höga inflationen som vi fortfarande har. Det innebär högre garantipensioner, mer pengar i plånboken för studenter och lägre inkomstskatt för de som arbetar.

Inkomstbasbeloppet beslutas senare under hösten av regeringen. Inkomstbasbeloppet styr hur stor inkomst som försäkras i det allmänna ålderspensionssystemet.

Prisbasbeloppet påverkar

Prisbasbeloppet påverkar olika gränser för bidrag, förmåner och avgifter. Här listar vi några av dessa.

  • Jobbskatteavdraget och grundavdraget – är knutna till prisbasbeloppet och kommer alltså att höjas. Det innebär sänkt skatt för alla, men hur stor sänkningen blir beror på inkomstens storlek.
  • Olika schabloner i inkomstskattelagen – beräknas efter prisbasbeloppet. Exempel på det är schablonen för traktamente, förmån av fri kost och inventarier av mindre värde.
  • Spärrbeloppet för fastighetsskatt –pensionärer och vissa andra kan få en skattereduktion för fastighetskatten.
  • Sjukpenninggrundande inkomst och den högsta sjukpenningnivån – kommer också att höjas. Det kommer bl.a. innebära att ersättningen om man är sjuk eller föräldraledig blir högre.
  • Studiemedel – för studerande påverkas studiemedlen av prisbasbeloppets storlek. Studenterna får mer i plånboken och har större möjligheter till att tjäna mer eftersom fribeloppet höjs. Höjningen gäller dock inte studiebidraget på gymnasiet eftersom det inte påverkas inte av prisbasbeloppet, utan är bestämt av riksdagen.

Det förhöjda prisbasbeloppet påverkar

Förhöjda prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna pensionspoängen i det gamla pensionssystemet. Därmed påverkar det personer som är födda 1938–1953 och har tilläggspension/ATP.

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt – pausad uppräkning

Även skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas om varje år och är beroende av förändringen av konsumentprisindex. Skiktgränsen uppgår till det föregående beskattningsårets skiktgräns multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret (förändringen i konsumentprisindex mellan tidpunkterna) plus två procentenheter. På det sättet justeras gränsen årligen med ett inflationsskydd.

Regeringen vill nu pausa uppräkningen med hänsyn till det ekonomiska läget och då regeringen prioriterar att bekämpa inflationen anser regeringen att det är viktigt med en återhållsam och finansierad budget. Tidigare har uppräkningen av skiktgränsen varit hög med hänsyn till tidigare uppräkningar. Därför har regeringen lagt ett förslag om att skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska uppgå till 598 500 kronor för beskattningsåret 2024. Hade man räknat om skiktgränsen enligt det vanliga förfarandet hade gränsen uppgått till 666 200 kronor.

The post Höjt prisbasbelopp – så påverkas du! appeared first on Tidningen Konsulten.

Inkomster från uthyrning av olika tillgångar

Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil? Som vi har skrivit om i en tidigare artikel kommer Skatteverket även att få kontrolluppgifter från plattformsföretag när du har hyrt ut din sommarstuga, lägenhet, båt eller husbil.

Av kontrolluppgiften kommer det att framgå hur stor ersättning man har fått vid uthyrningen. I den här artikeln tittar vi närmare på de beskattningsregler som gäller vid uthyrning av olika slags tillgångar. Det kan vara bra att redan nu dokumentera uppgifterna inför deklarationen 2024.

Uthyrning av bostäder

Om man som privatperson hyr ut sin sitt hus, sommarstuga eller lägenhet ska beskattas i inkomst av kapital om hyresintäkterna överstiger 40 000 kronor. Det är på ett överskott som överstiger schablonavdraget på 40 000 kronor som man behöver betala skatt. Skatten uppgår till 30 procent på överskottet. Uppstår det däremot ett underskott vid uthyrningen får man inte avdrag för det i deklarationen.

Schablonavdraget gäller för varje hyresrätt, bostadsrätt respektive privatbostadsfastighet för sig. Det innebär att om det är två personer som gemensamt äger bostadsrätt får var och en göra avdrag med 20 000 kronor.

När det gäller vilka övriga avdrag som man får göra vid en uthyrning så skiljer sig reglerna åt beroende på vilken typ av bostad man hyr ut. Om man hyr privatbostadsfastighet, t.ex. villa eller sommarstuga, medges dessutom ytterligare avdrag med 20 procent av hyresinkomsten. Detta även om de verkliga kostnaderna varit högre. Vidare får avdraget inte överstiga inkomsterna. Har man lån på huset betalar man ränteutgifter och för dessa får man avdrag för på vanligt sätt som räntekostnad även om man hyr ut huset.

Vid uthyrning av bostadsrätt får man även göra avdrag med den del av månadsavgiften som motsvarar vad som hyrts ut. Den delen ska beräknas genom en proportionering av den egna avgiften i förhållande till den uthyrda delens storlek av hela lägenhetens storlek. Detsamma gäller vid uthyrning av hyresrätt. Man får avdrag för upplåtarens hyra som motsvarar vad som hyrts ut. Denna del ska beräknas genom en proportionering av den egna hyran i förhållande till den uthyrda delens storlek av hela den egna lägenhetens storlek.

Man räknar ut överskottet för uthyrningen av bostaden på samma sätt oavsett om den ligger i Sverige eller i ett annat land. Beroende på hur skattereglerna ser ut i det land där bostaden ligger kan man behöva deklarera uthyrningsinkomst både i det landet och i Sverige. Man kan då får avräkning för den utländska skatten.

Värt att tänka på är också att när man hyr ut till sin arbetsgivare gäller andra regler.

Uthyrning av båt eller bil

Hyr man ut t.ex. sin bil, fritidsbåt eller husvagn är den hyra man får en skattepliktig inkomst. De inkomsterna som kommer från en tillgång som personen innehar för privat bruk beskattas i inkomstslaget kapital. Även här är skatten 30 procent på överskottet.

Här gäller inget schablonavdrag utan från inkomsten får man göra avdrag för de utgifter som man har haft för att få inkomsten. Men det innebär att det är endast sådana merutgifter som är en direkt följd av uthyrningen som är avdragsgilla. Det kan vara t.ex. utgifter är tilläggsförsäkring och förmedlingsavgift. Avdrag kan också medges för en ökad värdeminskning eller förslitning av den uthyrda tillgången som skett till följd av uthyrningen.

När det gäller uthyrning av bil är Skatteverkets uppfattning att avdrag kan medges för en ökad värdeminskning eller förslitning på en privatägd bil med 13 kr per mil som bilen har körts när den varit uthyrd, om inte uthyraren kan visa att de verkliga utgifterna har uppgått till ett högre belopp. När man hyr ut sin bil till sin arbetsgivare gäller särskilda regler.

Det är bara merutgifter som man får göra avdrag för och andra utgifter får man inte dra av eftersom det anses vara privata levnadskostnader. Exempel på utgifter som man inte får dra av är biltvätt, besiktning, försäkring, båtplats, parkeringsplats.

The post Inkomster från uthyrning av olika tillgångar appeared first on Tidningen Konsulten.

Inkomster från försäljning av privata tillgångar

Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil?
Eller rensade du kanske rent av garaget och sålde prylarna? Nu kan Skatteverket få kontrolluppgifter från dina försäljningar på webben och din stuguthyrning.

Det är olika regler som gäller när extra inkomster ska tas upp i deklarationen och därmed eventuellt beskattas. Nytt är att digitala plattformar ska lämna uppgifter om vilka säljare och uthyrare som använder plattformen och vilka inkomster de fått. I den här artikeln och några framöver får du reda på hur olika extra inkomster beskattas. I den här artikeln fokuserar vi på inkomster från försäljning av saker. Det kan vara bra att ta höjd för det redan nu inför deklarationen 2024 och dokumentera uppgifterna redan nu.

Plattformsföretag ska lämna kontrolluppgift

Som vi tidigare har skrivit i en artikel gäller nya regler för plattformsoperatörer. Ett företag är en plattsformsoperatör om det driver en digital plattform, t.ex. en app eller en webbplats, och ingår avtal med säljare för att göra hela eller delar av plattformen tillgänglig för dessa säljare. De nya reglerna innebär att företag som är plattformsoperatörer ska lämna uppgifter till Skatteverket om vilka säljare och uthyrare som använder den digital plattformen, t.ex. en webbplats, och vilka inkomster som säljarna och uthyrarna har fått. Dessa användare kan vara både företagare och privatpersoner.

Kontrolluppgifter ska lämnas för ersättning för

  • uthyrning av fast egendom, exempelvis bostäder och kommersiella fastigheter
  • personliga tjänster, exempelvis korttidsuppdrag och gig-arbete
  • försäljning av varor
  • uthyrning av transportmedel, t.ex bil eller husbil.

Av kontrolluppgiften kommer det att framgå hur stor ersättning som säljaren eller uthyraren har fått.

Försäljning av privata tillgångar

Om man som privatperson vid enstaka tillfällen enbart säljer sina egna saker, t.ex. skidor, barnvagnar, porslin, som man har haft för personligt bruk ska man skatta för vinsten från försäljningen som inkomst av kapital. Beskattning sker bara om vinsterna överstiger ett grundavdrag på 50 000 kronor per år. Detta grundavdrag gäller varje ägare. Skatten uppgår till 30 procent på överskottet. Uppstår det däremot ett underskott vid försäljningen får man inte avdrag för det i deklarationen.

Ersättningen vid försäljningen ska minskas med t.ex. försäljningsavgifter och anskaffningsutgiften. Om man inte vet uppgifterna om anskaffningsvärdet för tillgången finns det en alternativregel som innebär att man som anskaffningsutgift får ta upp 25 procent av försäljningspriset efter avdrag för försäljningsutgifterna. Eftersom 25 procent av försäljningspriset får dras av som anskaffningsutgift, kan man sälja personlig egendom skattefritt för 66 666 kronor varje år.

Inkomst av hobby

Om man däremot säljer saker som man har tillverkat som hobby beskattas det i inkomst av tjänst. Genom att utföra ett arbete på tillgången blir försäljningen inte längre en kapitalinkomst utan en arbetsinkomst. Skattereglerna om hobbyverksamhet kan bara användas om verksamheten inte ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller i inkomstslaget kapital. Men vad är då hobbyverksamhet? Jo, som hobby beskattas något som man gör på sin fritid och som inte är den huvudsakliga försörjningen. Man får inte heller utföra arbetet på uppdrag åt någon annan. Exempel på hobbyverksamhet är hemslöjd och biodling.

Överskottet beräknas som inkomsterna från försäljningen reducerat för de utgifter som man har haft. På överskottet betalar man både inkomstskatt och egenavgifter. Går däremot verksamheten med underskott kan det inte dras av mot andra inkomster, men det får sparas i fem år och dras av mot framtida hobbyinkomster.

The post Inkomster från försäljning av privata tillgångar appeared first on Tidningen Konsulten.

Senaste nytt