Intyg bevisade rationaliseringsförvärv

Intyg visade att fastighetsköpen utgjorde ett led i skogsbrukets yttre rationalisering och ägaren medgavs ytterligare skogsavdrag av kammarrätten. I ett annat mål, där intyg saknades, blev det motsatt utgång.

Utrymmet för skogsavdrag är för fysiska personer begränsat till 50 procent av anskaffningsvärdet för skogsmarken. Skogsavdrag, inom ramen för avdragsutrymmet, kan yrkas för vilken skogsavverkning som helst under innehavstiden. Möjligheten till att utnyttja skogsavdrag ett visst år är ställt i relation till skogsintäkten för det året. Det betyder att avdrag normalt medges med högst 50 procent av rotpostlikvider och 30 procent av likvider för leveransvirke och av värdet av egna skogsuttag.

Rationaliseringsförvärv

Förvärvar en fysisk person en fastighet genom köp, byte, fastighetsreglering eller klyvning och visas att förvärvet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv) får skogsavdrag göras med högst hela den avdragsgrundande skogsintäkten, det vill säga med hela rotpostlikviden och med 60 procent av likviden för leveransvirke och av värdet av egna skogsuttag.

Det förhöjda avdraget får göras vid beskattningen för förvärvsåret och de följande fem beskattningsåren.

Med intyg

En fastighetsägare hade i ett mål som kom att prövas av Kammarrätten i Sundsvall förvärvat två fastigheter och därigenom utökat sitt innehav av skogsmark från 118 till 180 hektar.

Av intyg från en skogsvårdskonsulent framgick att de två förvärven medfört ett större samlat skogsinnehav och en något jämnare åldersfördelning sett över alla fastigheter. Det hade enligt intyget lett till en jämnare sysselsättning vilket medfört att brukningsenheten ur ett skogsekonomiskt perspektiv blivit mer rationell. Det framhölls även att det inte var fråga om endast en marginell förbättring i åldersfördelningen.

I ett annat intyg angavs att förvärven medfört att åldersstrukturen i skogsbestånden blivit bättre fördelad på åldersklasser. Det har skapat grund för ett långsiktigt lönsamt skogsbruk och möjlighet till skogsbilvägar för kostnadseffektiv råvaruproduktion och skogsvård.

Kammarrätten ansåg det visat att förvärven av fastigheterna utgjorde ett led i skogsbrukets yttre rationalisering och medgav ytterligare skogsavdrag med 200 000 kr.

Utan intyg

I ett annat mål hade brukningsenheten ökat från 50 till 240 hektar genom tillköp av en fastighet. Det medförde en bättre tillgång till ensilage och förbättrad skogsproduktionsförmåga, framhöll fastighetsägaren. Dessutom var en stor del av åker- och skogsmark belägen på ena sidan av E4:an, efter tillköpet

Kammarrätten i Sundsvall framhöll att det saknades bevisning i målet i form av intyg från sakkunniga, kartor, uppgifter om skogens åldersfördelning eller beräkning av skogsinnehavets bonitet före och efter förvärvet. Det saknas även uppgifter om att förvärvet skulle medföra arronderingsförbättringar eller förbättring av transport från den tidigare ägda fastigheten.

Det var därmed inte visat att det var fråga om ett rationaliseringsförvärv, ansåg kammarrätten.

Dom 2017-03-28, mål nr 1554-16 och 1338-16

Företagsaktuellt nr 3 2017